IDAG DEN 19 APRIL, MINNS VI Warszawagettots KAMP!

Hyllning till Upproret i Warszawas getto 1943

När de första massdeportationerna av människor från Warszawas getto inleds sommaren 1942 börjar många att ana oråd. Efter ytterligare en deportationsvåg i januari 1943 inser gettots resterande invånare att deras öde är beseglat och bestämmer sig därför för att göra motstånd.

De första attackerna av judiska motståndskämpar ur ZOB (Zydowska Organizacja Bojowa - Judiska kamporganisationen) genomförs redan under januari 1943 och leder till att tyskarna avbryter sina planer på att tömma gettot - åtminstone för tillfället. När tyskarna återigen går in i gettot i april med avsikten att påbörja en fullständig avveckling möts de av en ovanlig tystnad och ödslighet. Majoriteten av gettots judar (cirka 60 000 fanns kvar) hade nämligen gömt sig i bunkrar och hemliga skrymslen. Andra hade bestämt sig för att inleda det viktigaste judiska upproret under förintelsen.

När tyska styrkor går in i gettot den 19 april 1943 utsätts de för en massiv beskjutning av medlemmar ur ZOB: upproret hade börjat!

Att judar skulle göra uppror på det här sättet var förmodligen ingenting som tyskarna hade varit beredda på, och att det den 20 april var Hitlers födelsedag måste ha varit desto mer förargligt. Hur det än var med den saken, så skulle tyskarna tvingas kämpa i en månad mot en fiende som var dåligt beväpnad och saknade militär utbildning. De judiska upprorsmännen var cirka 750 till antalet och de förfogade endast över handeldvapen, ett hundratal granater och molotovcocktails. En del av vapnen hade de fått från den polska hemarmén, AK, och sammanlagt rörde det sig om två kulsprutor, 50 pistoler, 10 gevär, 600 handgranater och 150 kg sprängmedel. Dessutom försökte enheter ur den polska hemarmén hjälpa sina judiska motståndsbröder. Redan under upprorets första dag dog Eugeniusz Morawski och Józef Wilk, när de försökte spränga ett hål i gettomuren. Hemarmén och andra polska organisationer skulle upprepade gånger försöka dra till sig tyskarnas uppmärksamhet för att ge soldaterna i ZOB andrum.

Men den judiska kamporganisationens uppror var dömt från början. De förfogade inte över tunga stridsvagnar eller artilleri. Och de var maktlösa inför de bränder som tyskarna kallblodigt startade för att tvinga människorna ut på gatorna. General Jürgen Stroop, de tyska och ukrainska truppernas chef, sade att elden var det "enda och slutgiltiga sättet att besegra packet, rensa jorden och dram fram dem ur deras hålor." Den 8 maj sprängde tyskarna ZOB:s ledningsbunker och efter det befann sig medlemmarna i total upplösning. Många av dem flydde i underjordiska tunnlar ut ur gettot och gömdes undan av polacker. Sprängningen av den judiska synagogan i Warszawa den 16 maj utfördes på direkta order av Stroop och markerade att upproret hade kvästs. I ruinerna av gettot låg liken efter tusentals människor, resten hade skickats till bland annat Treblinka och Majdanek.

Upproret i Warszawas getto var på ingalunda sätt det enda som utfördes av judar. I augusti 1943 gjorde ett hundratal polska judar uppror i Bialystok.

Myten om att det judiska folket gick till sin död frivilligt kan vi därmed avfärda som total nonsens.

(Informationen är tagen ur boken Röster som aldrig tystnar, skriven av Artur Szulc och utgiven av prisma 2005)

MODERATERNAS och SOCIALDEMOKRATERNAS RASISTISKA UTSPEL GYNNAR SVERIGEDEMOKRATERNA

Det som händer i svensk politik idag är en skrämmande upprepning av det som hände under ”Ny-Demokrati-eran” på 90-talet. Etablerade partier tar till sig Sverigedemokraternas generaliserande utgångspunkt – att invandringen i sig är ett problem och att varje invandrad människa är en del av det problemet, istället för en individ med sina egna speciella förutsättningar, problem, styrkor och mål. Denna utgångspunkt är i grunden rasistisk just därför att den grupperar i ”vi” och ”dem” och bortser från individerna bakom.

Man hävdar att den svenska integrationspolitiken misslyckats men analyserar inte på vilket sätt eller varför. Med den förenklade utgångspunkten behövs heller ingen analys, det räcker att fokusera på antalet invandrade och se till att ”de” inte blir för många, särskilt inte på en och samma plats. I linje med detta vill nu både moderater och socialdemokrater begränsa möjligheten för invandrade att välja var i landet de ska bo. En något märklig slutsats då det är ett kännt faktum att en av de viktigaste faktorerna för att integreras i samhället – oavsett om man har svensk eller utländsk härkomst – är att man kring sig har ett nätverk av människor man litar på, som hjälper till att hitta jobb, tipsar om utbildningar eller passar barnen, och att en av svårigheterna när man tvingas börja om i ett nytt land är just att man ofta saknar detta nätverk

Man kan dessutom fråga sig efter vilka kriterier man ska avgöra vem som får bo t ex i en attraktiv storstadsregion som Stockholm? Ska möjligheten vara större om man är högutbildad? Och ska vi i så fall begränsa möjligheterna även för lågutbildade svenskar att söka sig till storstan?

Vad såväl moderater som socialdemokrater väljer att bortse från är att svensk politik sedan länge har motverkat integrationen genom att vägra ta itu med den strukturella rasism som hindrar människor från att komma in på arbets- och bostadsmarknaden och ”bli en del” av samhället. Vill man stoppa den strukturella rasismen måste man kartlägga och motverka diskriminering, se över anställningsförfaranden, påverka rättsväsende och polis, men kanske främst påverka och förändra människors demokratiska grundsyn. Strukturell rasism är beroende av, och egentligen ett symptom på, en fördomsfull, generaliserande och rasistisk grundsyn. Just den typen av grundsyn som man nu legitimerar med den senaste tidens politiska utspel.

Moderaterna har sedan länge valt ut redan utsatta grupper som syndabockar. Arbetslösa och sjukskrivna, istället för skattesmitare, har fått ta skulden för en sviktande samhällsekonomi. Lågavlönade arbetares lönekrav har ifrågasatts medan företagens miljonvinster setts som framgång och stabilitet. Att nu ta till sig Sverigedemokraternas utgångspunkt och göra invandrade till syndabockar känns därför som en naturlig fortsättning. Att Socialdemokraterna följer efter är däremot djupt oroande, då det försvårar möjligheten till ett verkligt politiskt alternativ.

I storstadsregioner som Stockholm ser vi en segregerad verklighet som skiljer människor åt efter klass och inkomst. Enorma skillnader råder mellan olika delar av staden och länet. Vårt politiska fokus måste vara att motverka dessa klyftor och att genom konkreta politiska förslag hitta konstruktiva lösningar som förbättrar människors vardag. Vi ska anställa fler människor inom vård, skola och omsorg, bygga hyresrätter där inga finns, motverka diskriminering och utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Vi måste bygga ett samhälle, där alla människor har samma värde och rättigheter. Det är först när denna övertygelse sviktar som de rasistiska partierna vinner mark i den svenska politiken.

Pia Ortiz-Venegas (v) gruppledare Salem
Ann-Margarethe Livh (v) oppositionsborgarråd Stockholm
Sverre Launy (v) oppositionsråd Nynäshamn

ALL KRITIK MOT ISRAELS OKUPATIONS POLITIK ÄR INTE ANTISEMITISM!

Har läst Carina Rydbergs krönika på DN:s kultursida under rubriken "Överdos av islamism". Jag skulle döpa den till "Överdos av israelism". För några dagar sedan skrev jag en kommentar till en av Lisa Bjurwalds artiklar i DN. Då gällde det att "Gazakonflikten har piskat upp hatiska stämningar i arabvärlden..." Rydberg, å andra sidan, "efterlyser fler som är redo att ta ställning för humanism och respekten för människoliv". Menar hon det på allvar!? eller är det påståendet ingenting annat än billig retorik? För om hon menar det borde hon ta avstånd från den kriminella politik Israel utför mot det palestinska folket, framför allt i just Gaza.
Men Rydberg verkar ha hakat upp sig på Mohamed Omars "omvandling till fundamentalism islamism" som om det skulle vara en fantastisk nyhet.
Varför koncentrerar hon sig inte på omvandlingen av Sverige Demokraterna från nazistisk rörelse till ett "rumsrent riksomfattande och lagligt politisk parti" i Sverige istället!? Vi alla vet att bakom SD:s nya fasaden gömmer sig samma antidemokratiska, xenofobiska och mörka krafter.
Och sist men inte minst. Kritiken mot Israels vansinniga okupationspolitik av palestinsk territorium är icke detsamma som antisemitism!

Nedan följer den artiken jag skickade till Lisa Bjurwald.



Bästa Lisa!
Dina proisraeliska känslor blindar ditt förnuft och din objektivitet. Att kritisera statens Israels okupations politiken av palestinska territorier är inte på något sätt synomin med antisemitism så som du och dina "allierade" rabiat försöker föreställa.
Enlig dig har "Gazakonflikten piskat upp hatiska stämningar i arabvärlden..." För det första. Själva definitionen är felaktigt. Ty det enda som finns kvar i alla tänkande människors minne runt om i världen är bilder av en MEDVETET MASSAKER från Israels sida mot en försvarlös civil befolkning. Främst kvinnor och barn. Vilken "konflikt" pratar du om!?
För de andra. Vad förväntar det du dig om inte "hatiska stämningar i arabvärlden" efter en sådan holokaust?
Lär dig av historien! Judarna i Warsawa gettho gjorde mostånd mot nazisterna under Andra världskriget. Och det var helt legitim, tycker jag. Men när det palestinsa folket reser sig mot sina hebreiska okupanter, då handlar det helt plösligt om "antisemitism"!
Jag bekämpar dagligen nazismen i Sverige! Däri inte sagt att jag är "proisraelisk" för det! Och jag stödjer det palestinska folkets kamp för sin frihet och självbestämande rätt. Däri inte sagt att jag är "antisemit" heller.

Kan du förstå skillnaden!?

MÄRKVÄRDIGHETER

I ett hörn av Salems, än så länge kommunala bibliotek, satt Lucifer och läste bibeln medan Heliga Birgitta, i andra hörnet, läste en gammal och sliten Playboytidning om och om igen. I det motsatta hörnet gapskrattade Maria, guds moder, till följd av en överdos av marijuana samtidigt som Jesus satte på sig en kort-kort kjol för att imponera på världen med sin fromma jämställdhetsakt.

John Bauer kvävdes nästan av en torrhosta orsakad av höstfuktig skogsluft och satte omedelbart igång att måla tomtar och troll och när hostan lade sig var han redan Sveriges främsta sagotecknare i en tid då det enda han helst ville var att ge uttryck åt sina känslor i fyrkantiga former.

August Strindberg å andra sidan vred och vände på sig i sin grav, mer för att sysselsätta sig än för litteraturens skull. Men också för att han var en aning trött över att fästa sin tomma blick på en och samma punkt i den sarkofag som var hans aktuella och ändlösa vistelse.

Silvia är aldrig hemma ty hennes plikter tar henne hit och dit genom landets geografi medan Gustav inget kan göra. Bara titta på henne utan några som helst kommentarer är allt vad han kan åstadkomma. Och vad skulle han kunna göra annars, för sjutton! Om inte ens Viagran fick sin önskade effekt. Och så klart jäntan hade sina behov, förstår du?

Och om någon i Alanya frågar mig vad klockan är vet jag inte vad jag kan svara ty mitt ur är tillverkat i Schweiz. Men om jag får samma fråga i Prag kan jag svara i och med att vi allihopa är europeiska bröder, eller hur?

En liten skylt på min datorskärm, som blinkar och blinkar, påminner mig om att 3 500 tigrar ännu överlever på planeten Jorden.
Hmm… jag undrar i mitt stilla sinne hur många tänkande människor det finns kvar här i livet? Men det är ett som är säkert, varken Reinfeldt eller Calle Bildt tillhör dem.

MILJÖVÄNLIG HYCKLERI (2)

På mitt jobb har vi blivit miljöcertifierade. Allihopa. Och utan att någon som helst konstaterad miljömedvetenheten hos var och en. Märkligt, tycker jag. Det är ungefär som att försöka bedöma ett lands ekonomiska fördelning baserat på BNP:s förvirrande siffror.
Att ett land har ett BNP på 15 tusen dollar per capita, behöver inte betyda - och gör det inte heller - att var och en av medborgarna i landet i fråga har 15 tusen dollar som kommer att satsas på honom eller henne. Ingalunda. Det betyder bara att BNP divideras med antal invånare och hux, flux, en siffra!
Vårt miljöcertifikat säger alltså med andra ord inte mycket.

Nåväl. Vi gick till en obligatorisk åtta timmars utbildning med frukost, lunch och fikapauser där en ”miljökonsult” förklarade orsakerna, till miljökatastrofen som väntar oss om vi inte skärper oss, för oss. Vidare pratade han om klimatförändringar som en direkt följd av bilismen i världen (alltså, i- länderna framförallt! Min kommentar), hur viktikgt det är att ställa krav på leverantörer, sorteringsteknik, inköp av miljövänliga matvaror, som även om de är dyrare än ”vanliga” förtjänar sin chans enlig vår miljökonsult.

Pengarna som så klart ska tas ur vår magra budget och som kommer att ställa den etiska fråga som ingen ställer: på bekostnad av vad, för vem? Av våra patienter så klart. Och då nästa fråga; vill vi ha friska patienter som kan värna om miljön, eller kräver vi en frisk miljö för att kunna värna om våra sjuka patienter? Eller för att göra saken enklare. Vad kom först: hönan eller ägget? Välj själv.

Och allt detta i vårt näst intill sterila och kliniskt rena land där till och med bakterierna har börjat att göra uppror och blivit ”resistenta och moståndskraftiga”. Forskar man vidare kommer man säker att upptäcka att dessa mikroskopiska varelser också är ”patriotiska”, ”nationalistiska” och till och med ”rojalistiska”. Vem vet vart förskningen leder?

Men, men! Slutsaten av det hela var att när vi gick tillbaka till vår arbetsplats, omgärdade av en aura av miljölust och fantasier om fria kossor lommande över gröna fält var det första min chef bestämde att sluta att köpa mineralvatten.
- Varför då!? Frågade jag uppriktigt förvånad.
- Transporter! sade han i en nästintill orgasmisk exstás och andades ut så jag rakt i ansiktet fick allt som hans kropp hade sorterat bort och klassificerat som farligt för hans inre miljö. Hans inre miljö, alltså!

- Men, sade jag en aning skakad av hans Colgate-blandat-med-korv-andedräkt, du kör ju bil varje dag. Först hit och sedan hem. Alltså minst två gånger om dagen använder du bilen för att transportera DIG själv. Hur kan det komma sig, att vårt hederliga svenska, miljövänliga mineralvatten helt plösligt ska bojkottas på grund av dina ”miljövisioner”? För om vi ska vara konsekventa, skulle vi då inte också bojkotta all transport av Coca-Cola landet runt på Sveriges vägar?! Då skulle det synas i statistiken. Det lovar jag!

Han tittade på mig med sina Chihuahuaögon, utan att säga ett ord, och fick väldigt bråttom därifrån. Och medan han försvann iväg kunde jag inte låta bli att fundera på att det alltid är enklare att slå mot den svagaste länken som ett bevis på att man hänger med och gör någonting riktigt viktig för… just det! För vad då?

Så som det ser ut idag, mestadels av medborgarna i Sverige har väldig lätt att med ena handen skriva protestlistor mot miljöförståelsen medan med den andra plockar de upp bilnycklarna när dem ska hem till sina kärnkraftvärmda bostäder.

Den dagen då alla bränner sina körkort i en maj brasa på Sergelstorg kommer jag kanske att lita på de.

Och vet ni vad? Miljökonsulten åkte bil till sin nästa uppdrag.